Har inte kunnat blogga på ett tag då vår dator strular så vi inte kan föra över bilder...
Men får väl denna dag ändå skriva om lilla kungens jobba dygn som nu varit. Han har fått 2:a gradens brännskada på vänster bröst och vänster underarm. Av skållande hett nyss kokande vatten.
Det var i går torsdag som pappa Martin ska göra gröt till en morgonhungrig och ivrig son. Han häller upp gröt och vatten i skål som vanligt på diskbänken och tar ett steg åt sidan för att hämta en gaffel att röra det med och "PANG" hysteriskt skrik då Mattias sträckt sig upp mot diskbänken och fått tag i tallrikskanten så att tallriken välter med dess varma innehåll över Mattias.
Mamma Carola är på jobbet ovetandes om detta trauma. Men som sig bör hade Martin tagit Mattias med pyamas och allt och ställt i duschen med svalt vatten. Mattias lugnar sig och det som syns är ett väldigt rött område men inte så farligt.
Dagen går vidare som om inget har hänt. På kvällen skall Mattias ta på sig pyamas och då ser vi till vår fasa det stora området av bränd hud där det verkar som om det varit blåsor som spruckit. Får läsa på internet att vi borde sökt läkarvård omedelbart, men att det tar ca 24 timmar för brännskadad hud att bilda blåsor. Idag fredag morgon ringer vi BVC utan att komma fram, går därför dit för att be dem titta på dem och de säger ÅK OMEDELBART TILL ÖSTRA AKUT.
Sagt och gjort det gjorde vi där sjuksköterskorna konstaterar och muttrar något om att detta borde tagits om hand redan dagen innan..
Trots detta får vi ändå vänta i fyra timmar!! med en övertrött son som härjar runt som en galning i väntrummet. NÄr vi äntligen får träffa den efterlängtade doktorn ägnar han Mattias exakt 15 sekunder innan han avkunnat sin dom.
- Lägg om, bandagera, kom tillbaka på onsdag. Förhoppningsvis blir det bra, annars får vi operera dit ny hud. Tack och hej.............
Öh...vad säger man?? HUr reagerar man? Vi gjorde ingetdera utan fick hjälpa två sjuksköterskor att hålla fast Mattias medan de tar bort blåsor, gör rent och lägger om under ca 10 skrikande svettiga minutrar.
Mattias går nu och ser ut som en bodybuildare med sitt extra hudlager av bandage och kompresser och är extra hängig och klängig såklart. Inte lätt att bli utsatt för allt detta.
Sover gör han dock gott verkar det som, bara mor och far som är helt slut efter detta för oss psykiska kaos och trauma. Nu hoppas vi att han slipper operera dit hud och vi ber till gud om ett så litet ärr som vanligt.
Hur ger man världens alla pussar till sin mest älskade son?? Vi försöker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar